..säga hej, hur är läget?
Det är sjukt opersonligt.
söndag 30 december 2007
onsdag 12 december 2007
Mörka, Himmelska, Stilla Natt
Då Norden dyrkade Asarna så förknippades midvintern med en fest, en offerfest för att blidka gudarna att låta solen komma åter. Riten dogs självfallet ut och ersattes med julen då Norden förkristnades.
Jag vet inte hur länge sedan det var men när jag var yngre så brukade jag tillbringa första helgen innan julhelgen hos min Mormor, jag brukade spendera helger hos henne och morfar och umgås. Mycket rotade sig tillbaka till den tid då jag och min mor hade bott hos mormor. Jag minns hur hon stod och tittade ut igenom fönstret och sade till mig hur mörkret skulle vända nu, att det var inatt som ljuset skulle börja komma tillbaka, sakta men säkert.
Enligt den gregorianska kalandern inföll midvintersolståndet under den trettonde,vilket för oss till just denna dag. Enligt vad många forskare säger var just detta anledningen då ljus tillkom i legenden om Lucias hår för att i den årets mörkaste natt bringa ljus då tiderna skulle vända, i symbolen av en ängla gloria. Vissa faststår dock än att Lucia vandrade ned längs fängelsetrapporna för att mata fångarna. Med ljus i sitt hår kunde Lucia bära mer mat en annan historia säger att ljusen symboliserar en gloria.
Vi känner nog alla till en eller annan version av Lucia, varför vi firar henne och hur hon som skyddhelgon mot de synskadade, sjuka barn och de protistuerade som kände ånger. Men redan på medeltiden så firade vi vår Lucia som jag ovan nämde var den trettonde årets mörkaste natt och precis som vanligt förknippade vi sådany mörker med ondska. Under denna natt skall övernaturliga händelser inträffat smorda av ondskans herre, dödsängeln Lucifer. Inom det latinska spåket betyder Lux just ljus och det röda sidenband som Lucia bär symboliserade då hennes död som helgon.
Hursomhelst så är detta en av alla traditioner kring jul då jag uppskattar min svenska härkomst då traditionen kommit att försvenskas och symboliken kring detta vackra vintertåg påminner iallfall mig om varför julen borde vara det så många glömmer, en tid av kärlek och lugn då vi samlas i varje hem och hus. Många har tendens att glömma syftet då vi trängs undan av den stress vi plågar oss inför. Därför bör vi inandas just denna den trettonde december som början på ljusets återkomst och kanske till och med som inledningen på den jul som inom bara de mest mottagliga sinnen kan bli underbar.
Jag vet inte hur länge sedan det var men när jag var yngre så brukade jag tillbringa första helgen innan julhelgen hos min Mormor, jag brukade spendera helger hos henne och morfar och umgås. Mycket rotade sig tillbaka till den tid då jag och min mor hade bott hos mormor. Jag minns hur hon stod och tittade ut igenom fönstret och sade till mig hur mörkret skulle vända nu, att det var inatt som ljuset skulle börja komma tillbaka, sakta men säkert.
Enligt den gregorianska kalandern inföll midvintersolståndet under den trettonde,vilket för oss till just denna dag. Enligt vad många forskare säger var just detta anledningen då ljus tillkom i legenden om Lucias hår för att i den årets mörkaste natt bringa ljus då tiderna skulle vända, i symbolen av en ängla gloria. Vissa faststår dock än att Lucia vandrade ned längs fängelsetrapporna för att mata fångarna. Med ljus i sitt hår kunde Lucia bära mer mat en annan historia säger att ljusen symboliserar en gloria.
Vi känner nog alla till en eller annan version av Lucia, varför vi firar henne och hur hon som skyddhelgon mot de synskadade, sjuka barn och de protistuerade som kände ånger. Men redan på medeltiden så firade vi vår Lucia som jag ovan nämde var den trettonde årets mörkaste natt och precis som vanligt förknippade vi sådany mörker med ondska. Under denna natt skall övernaturliga händelser inträffat smorda av ondskans herre, dödsängeln Lucifer. Inom det latinska spåket betyder Lux just ljus och det röda sidenband som Lucia bär symboliserade då hennes död som helgon.
Hursomhelst så är detta en av alla traditioner kring jul då jag uppskattar min svenska härkomst då traditionen kommit att försvenskas och symboliken kring detta vackra vintertåg påminner iallfall mig om varför julen borde vara det så många glömmer, en tid av kärlek och lugn då vi samlas i varje hem och hus. Många har tendens att glömma syftet då vi trängs undan av den stress vi plågar oss inför. Därför bör vi inandas just denna den trettonde december som början på ljusets återkomst och kanske till och med som inledningen på den jul som inom bara de mest mottagliga sinnen kan bli underbar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
